Den 20 oktober 1967 kallade länsförbundet i Östergötland Naturskyddsföreningens medlemmar i Linköping till ett möte för att bilda en lokalkrets inom det område som 1970 blev nuvarande Linköpings kommun. Föreningens namn blev Linköpings Naturvårdsförening.

Här följer några nedslag i föreningens drygt 40­-åriga historia:

1969

En idé som kom upp redan på föreningens första möte var att försöka skaffa en slåtteräng någonstans runt Linköping. Efter kontakter med Oscar Ekman på Bjärka­Säby valde man ut den äng som vi fortfarande brukar. Ängen hade då varit utan hävd sedan tiden för andra världskriget och var tätt igenvuxen med sly. Målet var att återskapa en ”hävdad ekäng”. Valet av plats påverkades av att det fanns bra parkeringsmöjligheter och att ängen var väl avgränsad. De första åren ägnade man sig åt röjning av ängen. Redan första året började man dock med valborgsfirande med tipspromenad. Detta är en tradition som vi fortfarande upprätthåller. Första valborgselden hade man på en bergknalle intill ängen som idag är omgiven av yngre skog. Ängen var då för tät för en valborgseld.

1972

Man hade lagt ned så mycket röjningsarbete i ängen så att man ansåg att det var dags för den första fagningen. På fagningen samlar man ihop löv och pinnar för att gynna gräsväxten. Samma år genomfördes slåtter i ängen för första gången. Det var en betydligt mindre yta än dagens som man slog vid den första slåttern. Ängens hävdade yta blev med åren större ju mer man röjde.

1975­-1977

Föreningen ger ut småskrifter om ”Insekter i Östergötland” , ”En inblick i det botaniska livet i lilla Paris på lektor Konrad Kindbergs tid” samt ”Utflyktsmål i Linköping del I och del II.

1980

Året för kärnkraftsomröstningen. Naturskyddsföreningen var neutral på riksplanet men styrelsen lokalt ansåg nej bäst. Styrelsen rekommenderade ”Successivt verkande sparåtgärder och återgång till en mer resurssnål livsstil. Bättre utnyttjande av bränslen och övergång från fossila bränslen till bränslen från biomassa och utnyttjande av solstrålning” enligt en skrivning i medlemsbladet. Några unga fältbiologer kommer in i styrelsen åren kring 1980 De kommer sedan att bli de drivande i föreningen under 1980­-talet och de första åren av 1990-­talet.

1984

Föreningen lyckas få Linköpings kommun att köpa in Kärna mosse för att bilda ett naturreservat. Kommunen hade först tänkt finansiera köpet genom att avverka större delen av skogen. Planerna slopades efter att föreningen uppvaktade kommunen.

1988

Föreningens medlemsantal ökar kraftigt i och med ett allmänt stort miljöintresse i samhället och även antalet aktiviteter ökar. Det ökande medlemsantalet ger ekonomi att skaffa en lokal på Götgatan. I lokalen håller man även medlemsmöten. Man organiserar så att medlemmar ställer upp och delar ut programmet i stora delar av kommunens tätorter. Programutdelningen fungerar fortfarande enligt den organisation som drogs upp då och några medlemmar har varit trogna programutdelare sedan dess. Föreningen genomför den första valenkäten till fullmäktiges partier inför 1988 års val.

1989

Föreningen börjar jobba med eklandskapet som blivit hotat i och med ändrad jordbrukspolitik. Man ordnar exkursioner med kommunpolitiker och riksdagsmän. Under en kommunal miljövecka i maj ordnar ett gäng biologstudenter ett lotteri som ger en summa pengar som sedan blir grundplåten till föreningens naturvårdsfond. Föreningen står på torget en gång i månaden och säljer böcker m.m från Naturskyddsföreningens sortiment.

1990

Föreningen engagerar sig mot planerna på en ny storflygplats för länet. Den planerades mellan Gistad och Norsholm. Programmet produceras med hjälp av dator.

1991

Föreningen genomför den andra valenkäten.

1993

Verksamheten kring ”Handla miljövänligt” har kommit igång och kretsen ordnar en ekomarknad i Gamla Linköping. Vi bedrev en mindre vykortskampanj för bildandet av eklandskapsfonden. NaturCentrum invigs 11 maj. Nuvarande A4-­format på medlemstidningen införs.

1994

Föreningen ordnade en EU­-debatt inför folkomröstningen 13 november. Adventsfikat med fjällfotografen Claes Grundsten samlade 100 personer.

1996

Försvaret ville, året innan beslutet om nedläggning av garnisonen, utvidga övningsområdet söderut i eklandskapet. NaturCentrums program är inbladat i föreningens program.

1997

Försvaret beslutar aat lägga ned Linköpings garnison och övningsområdet behövs inte längre. Vi uppvaktar kommunen med kravet att de skyddsvärda delarna skall bli naturreservat. Vi påbörjar vårt arbete med att få Tinnerö eklandskap skyddat. Naturcentrumprogrammet med nuvarande samarbete mellan föreningarna förekommer för första gången inför våren. Föreningen får sin första hemsida.

1999

Föreningen Linköpings ekopark bildas under hösten för att ge arbetet med att bevara och utveckla de skyddsvärda delarna av övningsområdet en mer organiserad form.

2001

Föreningen engageras sig lokalt i riksföreningens jordbrukskampanj. Kommunen lägger förslag på att bilda ett stort naturreservat av övningsområdet.

2002

Vi börjar bygga gärdesgården runt ängen. Föreningen genomför en studiecirkel om signalarter med 40 deltagare.

2003

Medlemsantalet har minskat under 1990-­talet vilket även har påverkat föreningens ekonomi. Man beslutar att lämna lokalen på Götgatan och flytta in hos Linköpings fågelklubb på Drottninggatan. Föreningens arkiv hamnar i Linköpings föreningsarkiv i bibliotekets källare.

2005

Föreningen genomför tillsammans med Föreningen Linköpings ekopark en lokal utbildning av Närnaturguider.

2006

Naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur och natur invigs i augusti. En stor framgång i vårt arbete för att bevara och utveckla området.

2007

Föreningen fyller 40 år och firar med en sammankomst där man ser tillbaka på 40 års verksamhet. Vi skaffar en slåtterbalk till ängen för att få bra slåtter på hela ängens yta. Några Närnaturguider genomför de första lunchguidningarna.

2009

Föreningen bygger gärdesgård runt hela ängen och ger den en fin inramning. Naturskyddsföreningen firar 100 år på riksplanet och har ett kampanjsamarbete med IKEA om lågenergilampor, där vi deltar lokalt.

2010

Representanter för kretsen engagerar sig i de nybildade vattenråden för Stångån. Vi genomför liksom tidigare val en valenkät om lokala natur- och miljöfrågor till kommunfullmäktiges partier.